Skuldsanering – så fungerar den och vem kan få den 2026

Skuldsanering är ett lagreglerat sätt att bli av med skulder som du aldrig kommer att kunna betala. Reglerna finns i skuldsaneringslagen (2016:675) och det är Kronofogden som prövar ansökan, fattar beslut och sköter utbetalningarna till dem du är skyldig pengar. Den som får skuldsanering betalar efter förmåga under en bestämd tid, och när betalningsplanen är klar är de skulder som ingick borta.

Det är inte samma sak som en avbetalningsplan hos ett inkassobolag eller ett samlingslån. Skuldsanering är avsett för den som är kvalificerat insolvent, alltså inte bara har tillfälliga problem utan saknar rimlig möjlighet att betala tillbaka på många år. Hur inkasso och betalningsanmärkningar fungerar innan det går så långt beskrivs i guiden om inkasso och betalningsanmärkning.

Vem kan få skuldsanering?

Lagen ställer flera villkor som alla måste vara uppfyllda. Enligt 7 § skuldsaneringslagen får skuldsanering beviljas om gäldenären är insolvent och så skuldsatt att han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. Det finns inget bestämt belopp som avgör, utan Kronofogden väger skulderna mot inkomst, ålder, försörjningsbörda och framtida betalningsförmåga.

Dessutom ska skuldsaneringen vara skälig med hänsyn till dina personliga och ekonomiska förhållanden. Kronofogden tittar särskilt på hur skulderna uppstod och vilka ansträngningar du har gjort för att betala. Du ska ha dina huvudsakliga intressen i Sverige, alltså bo, arbeta eller ha skulder här. Den som har näringsförbud kan inte få skuldsanering, och den som driver företag måste ha ekonomiska förhållanden som är enkla att utreda.

• Du kan inte betala dina skulder inom överskådlig tid (kvalificerad insolvens).
• Det är skäligt med hänsyn till hur skulderna uppstod och vad du gjort för att betala.
• Du bor, arbetar eller har dina skulder i Sverige.
• Du har inte näringsförbud.
• Har du fått skuldsanering tidigare krävs särskilda skäl för att få det igen.

Kronofogden har ett skuldsaneringstest på sin webbplats där du anonymt kan få en indikation på om du uppfyller kraven. Testet är ingen garanti, men ger en bild av var gränsen går innan du lägger tid på en ansökan.

Hur ansöker man om skuldsanering hos Kronofogden?

Du ansöker själv, antingen i Kronofogdens e-tjänst med BankID eller Freja e-ID+ eller på en pappersblankett. Kronofogden rekommenderar e-tjänsten. I ansökan ska du ange alla skulder du känner till med ungefärliga belopp, även skulder till privatpersoner, skatteskulder, studielån och skulder utomlands. Du beskriver också din inkomst, dina utgifter och hur skulderna uppstod.

Kommunens budget- och skuldrådgivning kan hjälpa dig kostnadsfritt att gå igenom ekonomin och fylla i ansökan. Kronofogden behandlar ansökningarna i den ordning de kommer in. Enligt myndighetens egen väntetidssida tar det i september 2026 cirka 14 månader från att ansökan tas emot till beslut om skuldsanering, så det är klokt att ansöka så snart du bedömer att villkoren är uppfyllda.

Hur lång är betalningsplanen?

Huvudregeln i 34 § skuldsaneringslagen är att betalningsplanen ska vara fem år, om det inte finns beaktansvärda skäl att bestämma en kortare tid. Kronofogden nämner hög ålder och barn i familjen som exempel på skäl för en kortare plan. Juni och december är betalningsfria månader, så under en femårsplan betalar du 50 gånger.

Den som lever på existensminimum kan få skuldsanering utan att betala något alls, men planen löper ändå under den bestämda tiden. Betalningstiden räknas från inledandebeslutet. Har du betalat sedan Kronofogden inledde skuldsaneringen dras de månaderna av när betalningsplanen fastställs.

Du betalar till Kronofogden, inte till varje borgenär, och pengarna betalas ut till borgenärerna en gång per år. I samband med utbetalningen tar Kronofogden ut en avgift på 500 kr som dras från det du betalat in. Det går inte att betala av skulderna i planen i förtid. För företagare finns en särskild variant, F-skuldsanering, med en betalningsplan på tre år utan betalningsfria månader.

Vad får man behålla under skuldsaneringen?

Det belopp du får behålla varje månad kallas förbehållsbelopp. Det består av din faktiska boendekostnad plus ett normalbelopp som ska täcka mat, kläder, hygien, telefon, försäkringar och andra vanliga utgifter. Allt du tjänar över förbehållsbeloppet går i princip till skuldsaneringen. Normalbeloppen räknas om varje år utifrån konsumentprisindex och fastställs av Kronofogden.

En ensamstående med en hyra på 7 000 kr har alltså ett förbehållsbelopp på 13 243 kr i månaden 2026. Utöver normalbeloppet kan Kronofogden ta hänsyn till vissa särskilda kostnader, till exempel höga sjukvårdskostnader eller arbetsresor. Om din ekonomi förändras under planen, exempelvis genom en hyreshöjning, kan du begära omprövning och få månadsbeloppet sänkt. Förbättras ekonomin väsentligt kan borgenärerna på motsvarande sätt begära att beloppet höjs.

Att bygga upp ett sparande är svårt under en skuldsanering, eftersom överskottet ska gå till betalningsplanen. Efter att planen är avslutad blir en buffert för oväntade utgifter däremot ett viktigt sätt att undvika ny skuldsättning.

Vilka skulder ingår i skuldsaneringen?

Huvudregeln är att alla skulder som uppkommit före inledandebeslutet ingår, oavsett om det är banklån, krediter, inkassoskulder, skatteskulder eller studielån. Skulder som uppstår efter inledandebeslutet ingår inte och måste betalas som vanligt. Enligt 31 § skuldsaneringslagen undantas bland annat familjerättsligt underhåll, fordringar med panträtt, exempelvis ett bolån med bostaden som säkerhet, samt tvistiga fordringar.

Den som får skuldsanering får bara godkänna skulder som är korrekta, och borgenärer som inte anmält sin fordran kan i vissa fall förlora rätten att få betalt. Kronofogden kan upphäva eller ändra beslutet om du lämnat oriktiga uppgifter, gynnat en borgenär i hemlighet eller väsentligt försummar att följa betalningsplanen.

Hur påverkar skuldsanering betalningsanmärkningen?

Ett beslut om att inleda skuldsanering registreras som en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. Enligt kreditupplysningslagen ska uppgiften gallras senast fem år efter inledandebeslutet, eller när betalningsplanen är klar om den löper längre än fem år. Vanliga betalningsanmärkningar för privatpersoner försvinner efter tre år, men vid skuldsanering är det alltså femårsregeln som gäller.

Under tiden är det i praktiken mycket svårt att få lån, kreditkort, hyreskontrakt eller abonnemang med kredit. Det är delvis avsikten: skuldsaneringen bygger på att du inte tar nya krediter. När anmärkningen gallrats och planen är avslutad startar du med rena papper, även om du själv behöver bygga upp en betalningshistorik igen.

Vad händer om jag inte klarar av betalningsplanen?

Kronofogden skickar en påminnelse om du missar en betalning och meddelar borgenärerna fyra gånger per år om utebliven betalning. Vid tillfälliga problem bör du kontakta Kronofogden direkt, eftersom en förändrad ekonomi kan vara grund för omprövning av beloppet. Om du däremot väsentligt försummar planen utan godtagbar anledning kan skuldsaneringen upphävas och skulderna återuppstår i sin helhet.