Efter varje val rapporteras incidenter: saknade valsedlar, långa köer, felsorterade röster. Men avståndet mellan en incident och ett ogiltigt val är stort. Här är reglerna för hur fel i ett val prövas – och vad som faktiskt krävs för att ett val ska göras om.
Vem får överklaga ett valresultat?
- Den som var röstberättigad i valet enligt röstlängden
- Företrädare för ett parti som deltagit i valet
- Kandidater som utsetts till ledamot, efterträdare eller ersättare, när det gäller det beslutet
Överklagandet skickas till Valprövningsnämnden, som är en nämnd under riksdagen. Det är den enda instansen – och dess beslut kan inte överklagas vidare.
Så gör du – och när
Överklagandet måste vara skriftligt. Du kan använda Valprövningsnämndens formulär på riksdagens webbplats, skicka e-post eller vanligt brev. Ange vad du anser är fel, vilka misstag som kan ha begåtts och din identitet, så att nämnden kan avgöra om du har rätt att överklaga.
Tidsfönstret är snävt: tidigast dagen efter valdagen och senast tio dagar efter att valresultatet kungjorts. Riksdags- och EU-valens resultat kungörs på Valmyndighetens anslagstavla och på val.se, kommun- och regionvalens genom att länsstyrelsens protokoll läggs fram för granskning. Hur räkningen och fastställandet går till kan du läsa i artikeln om hur rösterna räknas.
Vad kan prövas?
Överklaganden kan gälla i princip alla led i valets genomförande. Exempel på sådant som kan tas upp är hur röster hanterats och transporterats, hur röstlängden skötts, om valsedlar saknats eller hanterats fel i lokalerna, hur röster bedömts vid räkningen och hur mandat fördelats och ledamöter utsetts. Nämnden begär in yttranden från de myndigheter som medverkat i valet – de är skyldiga att svara – och kungör inkomna överklaganden på sin anslagstavla och webbplats innan beslut fattas.
Vad krävs för att det ska bli omval?
Valprövningsnämnden kan upphäva ett val och besluta om omval i ett visst val eller en viss valkrets – men bara om det begåtts fel som kan antas ha inverkat på valutgången. Det är ett högt ställt krav: felet ska inte bara ha inträffat, det ska ha kunnat påverka vilka som valdes. Kan felet rättas med en ny sammanräkning eller någon annan mindre åtgärd beslutar nämnden om det i stället.
Ett beslutat omval ska hållas inom tre månader. De partier och kandidater som ställde upp i det ordinarie valet är automatiskt anmälda, inga nya partier kan tillkomma och valsedlarna från det ordinarie valet gäller. Gäller omvalet en enda kommun ska kommunens invånare kunna förtidsrösta i samtliga kommuner i landet.
Vad händer medan överklagandet prövas?
Ett överklagande stoppar inte i sig att de valda tillträder. Riksdagen samlas, fullmäktige konstituerar sig och arbetet fortsätter medan Valprövningsnämnden handlägger ärendet. Skulle nämnden senare besluta om omval eller rättelse justeras sammansättningen därefter. Efter val med många överklaganden kan handläggningen ta tid – nämnden går igenom varje ärende och inhämtar underlag innan den avgör om felet haft betydelse för utgången.
Omval är inte extraval
Omval beslutas av Valprövningsnämnden på grund av fel i valet. Extraval beslutas av regeringen eller utlöses av fyra nedröstade statsministerförslag – en helt annan process, som vi beskriver i artikeln om extraval.
Klaga på ordningen i vallokalen
Missförhållanden på plats – rörigt bland valsedlarna, propaganda i lokalen, brister i röstmottagningen – hanteras i första hand av röstmottagarna. I andra hand kontaktar du valnämnden i kommunen, som ansvarar för röstmottagarna och för att räkningen går rätt till. Du kan också rapportera fel och brister till Valmyndigheten, men myndigheten har inget tillsynsansvar över kommunerna. Vilka regler som gäller inne i lokalen beskriver vi i artikeln om valhemligheten.
Att en incident rapporterats betyder alltså inte att valresultatet påverkats – men överklagandemöjligheten finns just för att var och en ska kunna få saken prövad.
