Varje höst blandas de ihop: pumpor och gravljus, spökdräkter och stilla kyrkogårdar, allt inom samma vecka. Men allhelgona och halloween är två olika traditioner med olika ursprung, olika datum och helt olika stämningslägen – som råkar dela kalendervecka och ett avlägset historiskt släktskap.
Allhelgona – minnets högtid
Alla helgons dag har firats i den kristna kyrkan sedan medeltiden till minne av helgonen, med allhelgonadagen den 1 november som klassiskt datum. I Sverige flyttades det allmänna firandet i modern tid till en lördag: alla helgons dag infaller numera den lördag som ligger mellan 31 oktober och 6 november och är en röd dag. Söndagen därpå, alla själars dag, är i kyrklig tradition dagen för att minnas alla döda.
Den svenska seden att tända ljus på anhörigas gravar denna helg är förhållandevis ung – den spreds under 1900-talet – men har blivit en av årets starkaste traditioner. Kyrkogårdarna i skymningen på allhelgonahelgen, med tusentals levande ljus, är för många ett av årets vackraste ögonblick, och kyrkorna håller minnesgudstjänster där årets avlidna hedras.
Halloween – lekens kväll
Halloween firas kvällen den 31 oktober och kom till Sverige på bred front först under 1990-talet, via amerikansk populärkultur och handel. Namnet är en sammandragning av All Hallows' Eve – aftonen före allhelgonadagen – och traditionens rötter brukar spåras till den keltiska höstfesten Samhain, då gränsen mellan de levandes och dödas världar ansågs tunn. Irländska och skotska utvandrare tog sederna till USA, där de utvecklades till dagens firande med kostymer, pumpalyktor och bus eller godis.
Pumpalyktan, jack-o'-lantern, var i det gamla Irland ofta en urholkad rova – pumpan är en amerikansk uppgradering. Bus eller godis bygger på äldre seder där utklädda barn och vuxna gick runt mellan husen och bjöd på upptåg mot förning.
Skillnaderna i korthet
| Allhelgona | Halloween | |
|---|---|---|
| Datum | Lördag mellan 31 okt och 6 nov (röd dag) | Kvällen 31 oktober |
| Karaktär | Stillhet, minne, gravljus | Lek, utklädnad, fest |
| Ursprung | Kristen helgondag sedan medeltiden | Keltisk höstfest via Irland och USA |
| I Sverige sedan | Medeltiden (ljusseden 1900-tal) | 1990-talet |
Krockar traditionerna?
När halloween etablerade sig i Sverige uppstod en återkommande diskussion om spökfesten skymfar minneshögtiden – särskilt de år kvällen den 31 oktober ligger nära eller på själva allhelgonahelgen. I praktiken har en arbetsfördelning satt sig: halloween har blivit barnens och festernas kväll den 31 oktober, allhelgonahelgen de stilla besökens dagar. Många familjer gör båda, utan att uppleva någon motsättning – och kyrkogårdsförvaltningar brukar snarare vädja om hänsyn än protestera mot kostymer.
Varför vi behöver båda
De två högtiderna svarar mot olika behov som båda hör hösten till: att skratta åt mörkret och att hedra det. Halloween tämjer rädslan för döden genom lek, allhelgona ger sorgen och minnet en plats i almanackan. Att de delar vecka är historiskt logiskt – det är samma gamla gräns mellan ljus och mörker som firas – och kanske är det just kombinationen som gjort att båda traditionerna vuxit sig starka i Sverige. Fler svenska högtiders ursprung hittar du i artikeln om varför vi firar midsommar.
