Få budgetposter väcker så återkommande debatt i förhållande till sin storlek som anslaget till kungahuset. Diskussionen förs dock ofta utan att grundfakta är på plats: vad apanaget faktiskt är, vad det täcker och inte täcker, och hur insynen ser ut. Här är systemet förklarat – utan ställningstagande i monarkifrågan.
Ett anslag, två delar
Riksdagen beslutar varje år om anslaget till kungliga hov- och slottsstaten som en del av statsbudgeten. Anslaget delas i två huvuddelar. Hovstaten omfattar det som krävs för statschefens och kungafamiljens officiella uppdrag: representation, statsbesök, personal, resor och administration. Slottsstaten ansvarar för förvaltning och visningsverksamhet vid de kungliga slotten. Beloppet fastställs i budgetprocessen och redovisas öppet i statens budget.
Vad ordet apanage egentligen betyder
Apanage är historiskt det underhåll en furste eller furstlig familjemedlem fick för sitt uppehälle. I modern svensk användning syftar det i praktiken på Hovstatens del av anslaget – pengarna till kungafamiljens verksamhet – medan Slottsstatens del är fastighetsförvaltning. Att "apanaget" ibland används om hela anslaget gör debattens siffror förvirrande: det spelar roll om man räknar med slottsförvaltningen eller inte.
Vad pengarna går till – och inte
- Officiell representation: statsbesök, audienser, nationaldagsfirande, utdelning av utmärkelser
- Personal vid hovet och kansli för de officiella uppdragen
- Kungafamiljens resor i tjänsten
- Drift, vård och visning av de kungliga slotten via Slottsstaten
- Privata utgifter är tänkta att bekostas av familjens privata medel – kungafamiljen har egna förmögenheter, bland annat genom stiftelser och privata tillgångar
Insyn och kritik
Slottsstatens del granskas som annan statlig verksamhet, och hovet publicerar årligen en verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning. Den återkommande kritiken har gällt insynen i Hovstatens användning av medlen, som av hänsyn till statschefens ställning inte granskas på samma sätt som en myndighet. Överenskommelser mellan hovet och staten har genom åren ökat redovisningen, bland annat om vilka i familjen som utför officiella uppdrag och omfattas av anslaget – en fråga som aktualiserades när kretsen av kungligheter med officiella roller stramades åt.
Hur bestäms beloppet?
Anslaget bereds av regeringen i budgetpropositionen och beslutas av riksdagen, precis som andra utgiftsposter. Det räknas i praktiken upp löpande och kan justeras särskilda år, till exempel vid jubileer med omfattande officiellt program. Vill du se aktuellt belopp finns det i statens budget under utgiftsområdet Rikets styrelse – att kolla källan direkt är sundare än att lita på siffror i debatten, som ofta blandar ihop anslagets delar.
Jämförelsen som alltid dyker upp
Kostar monarkin mer eller mindre än en republik med president? Ärliga svaret är att jämförelsen är svår: ett presidentämbete har också kansli, representation, säkerhet och residens, och länders redovisning skiljer sig åt. Debatten om statsskickets pris handlar därför i praktiken mindre om totalsumman och mer om principer – arv kontra val, insyn och statschefens roll. Hur statschefen faktiskt fungerar i det svenska statsskicket syns bland annat vid regeringsskiften, där kungen är ordförande vid konseljen – det beskriver vi i artikeln om regeringsbildningen.
Kort sagt: apanaget är ett öppet redovisat budgetanslag med en mindre öppen användning i Hovstatens del – och det är precis i det spannet den seriösa debatten pågår.
