Efter jämna val dyker ordet upp i varje intervju: extraval. Men vägen dit är smalare än debatten ibland ger intryck av, och tröskeln är i praktiken hög. Här är reglerna – och varför det gått nästan sju decennier sedan Sverige senast gick till extraval.
Två vägar till extraval
Den första vägen är att regeringen beslutar om extra val. Det kan en sittande regering göra i princip när som helst mellan ordinarie val – men inte under de tre första månaderna efter att en nyvald riksdag samlats, och en övergångsregering får aldrig fatta ett sådant beslut.
Den andra vägen är automatisk: om riksdagen röstar ner talmannens förslag till statsminister fyra gånger ska extraval hållas. Då är det talmannen som bestämmer valdag i samråd med Valmyndigheten. Hur omröstningarna och 175-regeln fungerar beskriver vi i artikeln om regeringsbildningen.
Inom tre månader – en pressad tidplan
Ett extraval ska hållas inom tre månader från beslutet. Valmyndigheten, länsstyrelserna och kommunernas valnämnder har i uppdrag att alltid vara förberedda på att genomföra ett extraval, och det går till på i princip samma sätt som ett ordinarie val – men med kortare frister.
| Moment | Ordinarie val | Extraval |
|---|---|---|
| Partier anmäler registrerad partibeteckning | Senast sista februari valåret | Senast 1 vecka efter beslutet |
| Ambassader börjar ta emot röster | 24 dagar före valdagen | 20 dagar före valdagen |
| Förtidsröstningen startar | 18 dagar före valdagen | 10 dagar före valdagen |
| Röstkorten ska ha nått väljarna | 18 dagar före valdagen | Senast 10 dagar före valdagen |
Röstlängden bestäms precis som vanligt 30 dagar före valdagen, och partier kan anmäla att de vill delta fram till 30 dagar före valdagen.
Extravalet ersätter inte det ordinarie valet
En riksdag som valts i ett extraval sitter bara fram till nästa ordinarie valdag. Extravalet flyttar alltså inte valkalendern: det ordinarie valet hålls ändå som planerat, andra söndagen i september vart fjärde år. Det är en av förklaringarna till att extraval är ovanliga – vinsten för den som utlyser det kan bli kortvarig.
Vad händer med kommun- och regionvalen?
Ett extraval till riksdagen gäller bara riksdagen. Kommun- och regionfullmäktige som valts i det ordinarie valet sitter kvar sin mandatperiod ut, och deras nästa val hålls som planerat. Omvänt kan fullmäktige besluta om extra val i den egna kommunen eller regionen utan att det påverkar riksdagen. De olika valen lever alltså sina egna liv, även om de i ordinarie fall hålls samma dag.
Därför är extraval så ovanliga
Sveriges senaste extraval hölls 1958. Sedan dess har hotet om extraval använts som påtryckning i flera regeringskriser, men aldrig verkställts. Kombinationen av negativ parlamentarism – det räcker att tolereras av riksdagen – och den korta mandatperioden för en extravald riksdag gör att partierna nästan alltid hittar en lösning i stället.
Extraval som förhandlingskort
Även om extraval nästan aldrig hålls spelar möjligheten roll i politiken. Hotet om extraval kan användas för att pressa motparter i regeringsförhandlingar eller budgetstrider – ett parti som tror sig gynnas av ett nyval kan höja insatsen, medan partier med svaga opinionssiffror har starka skäl att undvika det. Att tröskeln ändå sällan passeras beror på att utfallet är osäkert för alla: väljarna har historiskt sett straffat partier som uppfattas driva fram onödiga val, och kostnaden för en valrörelse till är hög även organisatoriskt.
Extraval är inte samma sak som omval
Extraval beslutas av regeringen eller utlöses av fyra misslyckade statsministeromröstningar. Omval är något annat: det beslutas av Valprövningsnämnden när fel begåtts som kan ha påverkat valresultatet, och gäller då det överklagade valet. Hur överklaganden prövas beskriver vi i artikeln om att överklaga valresultatet.
