Sverige står aldrig utan regering. Det är grundtanken bakom systemet med övergångsregering: även när en statsminister avgått efter ett val eller en misstroendeförklaring fortsätter samma ministrar att sköta rikets styre – men med bakbundna händer. Här går vi igenom vad en övergångsregering faktiskt får och inte får göra.
När blir det en övergångsregering?
En regering blir övergångsregering när statsministern begärt avsked och talmannen beviljat det, men innan en ny regering har tillträtt. Det kan ske efter ett val där regeringsunderlaget förlorat sitt stöd, efter en förlorad misstroendeomröstning eller när en statsminister avgår av andra skäl. När statsministern avgår avgår alltid hela regeringen samtidigt.
Om den sittande statsministern bedömer sig ha tillräckligt stöd i den nyvalda riksdagen behöver regeringen däremot inte avgå alls – då blir det ingen övergångsperiod.
Det här får en övergångsregering göra
En övergångsregering hanterar löpande och brådskande ärenden: myndighetsstyrning, redan beslutad politik, Sveriges internationella åtaganden och akuta händelser som kräver regeringsbeslut. Statsförvaltningen fortsätter att fungera som vanligt.
Det här får den inte göra
- Besluta om extra val – det är uttryckligen förbjudet i regeringsformen
- Ta nya politiska initiativ – det följer av fast praxis, inte av lagtext
- Binda upp en kommande regering i stora, ideologiskt laddade beslut
Gränsen mellan löpande ärenden och nya initiativ är inte knivskarp, och det är ytterst regeringen själv som gör bedömningen inom ramarna för praxis. Men den politiska kostnaden för att överskrida den är hög, och en övergångsregering står fortfarande under riksdagens kontroll.
Ministrarna sitter kvar – med undantag
Det är samma statsråd som fortsätter i övergångsregeringen, med samma ansvarsområden. En minister som lämnar under perioden ersätts inom regeringen. Regeringskansliets tjänstemän arbetar vidare som vanligt, departementen bereder ärenden och Sverige företräds fortsatt i EU och internationella organ. Skillnaden märks framför allt i vad som inte händer: inga nya propositioner med politiska reformer, inga utspel som binder nästa regering och en allmänt lägre profil i offentligheten.
Hur länge kan en övergångsregering sitta?
Det finns ingen tidsgräns. Övergångsregeringen sitter tills riksdagen godkänt en ny statsminister och den nya regeringen tillträtt vid en konselj. Efter valet 2018 styrde en övergångsregering i 134 dagar medan regeringsbildningen pågick – den längsta perioden i svensk historia.
Vad händer med budgeten?
Statens budget måste lämnas till riksdagen även om regeringsbildningen drar ut på tiden. När en övergångsregering behövt lämna en budgetproposition har den utgått från särskilda principer: budgeten bygger i huvudsak på föregående års budget, utan nya reformer. Det inträffade senast hösten 2018. Riksdagen kan sedan rösta om budgeten som vanligt – och en nytillträdd regering kan ändra den genom ändringsbudgetar.
Exemplet 2018 – budget utan regering
Hösten 2018 ställdes systemet på sitt hittills hårdaste prov. Övergångsregeringen lämnade en budgetproposition byggd på de särskilda principerna – i huvudsak en förlängning av föregående års budget. Riksdagen röstade sedan igenom ett annat budgetförslag, framlagt av oppositionspartier. Den regering som till slut tillträdde i januari 2019 fick styra på en budget den inte själv lagt, och justera den med ändringsbudgetar under året. Episoden visar både systemets styrka – staten fungerade hela tiden – och dess egenheter.
Konstitutionsutskottet kan dessutom granska en övergångsregerings beslut precis som en vanlig regerings. Att makten är begränsad betyder inte att ansvaret försvinner.
Om regeringsbildningen misslyckas helt
Röstar riksdagen ner talmannens statsministerförslag fyra gånger ska ett extraval hållas inom tre månader. Notera paradoxen: övergångsregeringen får själv inte utlysa extra val – den vägen till extraval går bara via de fyra misslyckade omröstningarna.
