De flesta besöker en vallokal på några minuter utan att tänka på regelverket runt omkring. Men nästan allt i lokalen är reglerat – från vem som lägger ut valsedlarna till vem som får stå bakom skärmen. Reglerna finns av ett enda skäl: ingen ska kunna se, styra eller spåra hur du röstar.
Du ska vara ensam bakom valskärmen
Det är inte en rekommendation utan lag: när du gör i ordning din röst ska du vara ensam bakom valskärmen. Enda undantaget är om du på grund av funktionsnedsättning eller liknande behöver hjälp – då får du ta med dig någon, och du kan också be röstmottagarna om hjälp. Samma sak gäller när du tar dina valsedlar: de står bakom en avskärmning just för att ingen ska se vilka du väljer.
Bara röstmottagarna lägger ut valsedlar
Sedan flera val tillbaka är det enbart röstmottagarna som får lägga ut och fylla på valsedlarna i val- och förtidsröstningslokalerna. Partiernas valarbetare får alltså inte gå in och ställa sina egna buntar på plats. Ordningen bland valsedlarna är röstmottagarnas ansvar, och den som upptäcker att ett partis valsedlar saknas ska säga till dem.
Ingen propaganda där rösterna görs i ordning
Partierna får inte bedriva propaganda i utrymmen där väljarna gör i ordning sina röster. Valsedelutdelare och kampanjarbetare hänvisas utanför lokalen, och röstmottagarna kan ingripa mot den som försöker påverka väljare inne i lokalen. Var gränsen går i enskilda situationer – till exempel kring kläder med partisymboler – är i första hand en ordningsfråga som röstmottagarna på plats har att hantera utifrån uppdraget att skydda väljarna från påverkan.
Röstmottagarna bestämmer om ordningen
Röstmottagarna är utbildade och utsedda av kommunens valnämnd. De ska se till att röstningen går rätt till, att det råder ordning i lokalen och att kön fungerar. De kan säga till personer som stör eller som inte följer instruktionerna, och ytterst avvisa den som inte rättar sig. Deras beslut på plats kan du i efterhand klaga på hos valnämnden.
Ingen kan spåra din röst
När du lämnat din röst läggs den i valurnan eller i en uppsamlingslåda tillsammans med andras röster. Innan kuverten öppnas för räkning blandas de, och därefter går det inte att koppla någon röst till någon väljare. Det gäller lika för förtidsröster och röster på valdagen. Röstlängden visar att du röstat – aldrig vad du röstat på.
Vem får rösta – och hur kontrolleras det?
För att få rösta ska du finnas i röstlängden, och i lokalen ska du kunna styrka din identitet med id-handling – eller genom att någon annan intygar vem du är och själv visar id. Röstmottagarna prickar av dig i röstlängden när rösten tas emot, vilket är det som hindrar att någon röstar två gånger: den som förtidsröstat och sedan röstar i sin vallokal på valdagen får sin förtidsröst obeaktad, eftersom rösten i vallokalen gäller. Även det är en del av valhemlighetens skydd – systemet vet att du röstat, aldrig vad.
Fotografering och mobiler
Det finns inget generellt fotoförbud i vallagen, men valhemligheten sätter gränserna: du får inte fotografera så att andras röstning röjs, och röstmottagarna kan ingripa mot fotografering som stör ordningen eller andra väljare. Din egen valhemlighet är din att skydda – den som frivilligt visar sin röst har inget lagbrott begått, men systemet är byggt för att ingen ska kunna avkrävas bevis på hur den röstat.
Om något inte går rätt till
Påpeka i första hand felet för röstmottagarna direkt på plats. I andra hand kontaktar du valnämnden i kommunen, som ansvarar för röstmottagningen. Du kan även rapportera brister till Valmyndigheten, och den som anser att ett fel påverkat valresultatet kan överklaga till Valprövningsnämnden. Hur rösterna sedan hanteras och räknas beskriver vi i artikeln om rösträkningen.
