Den som blir sjuk i Sverige får ersättning i två steg. De första 14 dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön enligt sjuklönelagen. Från dag 15 tar Försäkringskassan över och betalar sjukpenning, förutsatt att arbetsgivaren har sjukanmält dig och att det finns ett läkarintyg. Beloppen nedan gäller 2026 och styrs av prisbasbeloppet, som är 59 200 kr i år.
Hur mycket sjuklön får man dag 1–14?
Sjuklönen är 80 procent av den lön och de förmåner du skulle ha haft om du arbetat. Den betalas för de dagar du skulle ha jobbat under sjuklöneperioden, som är högst 14 kalenderdagar. Är du sjuk längre än sju kalenderdagar måste du visa arbetsgivaren ett läkarintyg från dag 8 för att sjuklönen ska fortsätta.
Har din arbetsplats kollektivavtal kan det finnas kompletterande sjuklön som ger mer än lagens 80 procent, både under de första två veckorna och efter dag 14. Vad som gäller på din arbetsplats framgår av avtalet eller av din arbetsgivare.
Sjuklönen betalas bara för dagar med planerat arbete. Den som skulle ha varit ledig under en del av sjukperioden får ingen sjuklön för de dagarna, men karensavdraget påverkas inte av det eftersom det räknas på en genomsnittlig vecka. Timanställda utan schemalagd tid har rätt till sjuklön för de pass som var inbokade när de blev sjuka.
Hur räknas karensavdraget?
Karensavdraget ersatte den gamla karensdagen 2019 och är ett fast avdrag i början av varje sjukperiod. Enligt Försäkringskassan är karensavdraget 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig kalendervecka, räknat på så många timmar du normalt arbetar. Avdraget blir därmed lika stort oavsett vilken veckodag du insjuknar och oavsett om du går hem mitt på dagen.
Ett räkneexempel: en heltidsanställd med 30 000 kr i månadslön har en genomsnittlig veckolön på cirka 6 923 kr. Sjuklönen för en vecka är 80 procent av det, cirka 5 538 kr, och karensavdraget blir 20 procent av veckans sjuklön, alltså cirka 1 108 kr. Arbetar du deltid blir avdraget mindre eftersom det utgår från dina faktiska timmar.
| Månadslön (heltid) | Sjuklön per vecka (80 %) | Karensavdrag (20 % av veckans sjuklön) |
|---|---|---|
| 25 000 kr | cirka 4 615 kr | cirka 923 kr |
| 30 000 kr | cirka 5 538 kr | cirka 1 108 kr |
| 35 000 kr | cirka 6 462 kr | cirka 1 292 kr |
| 40 000 kr | cirka 7 385 kr | cirka 1 477 kr |
Exemplen bygger på månadslön gånger 12 delat med 52 veckor. Den exakta beräkningen kan skilja sig något beroende på kollektivavtal och hur arbetsgivaren räknar veckolön, men principen är densamma.
När slipper man karensavdrag?
Blir du sjuk igen inom fem kalenderdagar efter att en sjukperiod avslutats räknas det som samma sjukperiod, och arbetsgivaren ska inte göra ett nytt karensavdrag. Det gäller oavsett om det ligger lediga dagar emellan.
Det finns också ett allmänt högriskskydd. Den som haft fler än tio sjukperioder under en tolvmånadersperiod kan få sjuklön redan från första dagen utan karensavdrag. Vid vissa långvariga sjukdomar med många korta frånvaroperioder kan man dessutom ansöka hos Försäkringskassan om särskilt högriskskydd, där arbetsgivaren i stället får ersättning för sjuklönekostnaden.
Hur mycket sjukpenning får man från dag 15?
Sjukpenning från Försäkringskassan beräknas på din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som i regel är din årliga arbetsinkomst före skatt. Enligt socialförsäkringsbalken multipliceras SGI först med 0,97, och därefter räknas 80 procent på det beloppet. Summan delas med 365 och betalas ut per kalenderdag, alltså sju dagar i veckan. Därför brukar Försäkringskassan skriva att sjukpenningen är knappt 80 procent av inkomsten.
Med en årsinkomst på 360 000 kr, motsvarande 30 000 kr i månaden, blir sjukpenningen cirka 765 kr per dag, eller cirka 22 950 kr för en månad med 30 dagar. Sjukpenning kan beviljas på 25, 50, 75 eller 100 procent beroende på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt. Är du sjukskriven på halvtid får du alltså halva dagbeloppet och arbetar resten.
SGI bygger på den inkomst du kan antas få av arbete under minst sex månader framåt, i regel din aktuella lön inklusive regelbundna tillägg som ob och övertid. Inkomster som inte är arbetsinkomst, till exempel kapitalinkomster eller pension, räknas inte med. Byter du till lägre lön eller går ner i arbetstid sänks SGI, och den som helt slutar arbeta utan att skydda sin SGI, till exempel genom att vara inskriven på Arbetsförmedlingen, kan förlora rätten till sjukpenning.
Vad är taket för sjukpenning 2026?
SGI kan som högst vara tio prisbasbelopp. För 2026 innebär det ett tak på 592 000 kr per år, vilket motsvarar cirka 49 333 kr i månaden. Tjänar du mer än så ger den överskjutande inkomsten ingen högre sjukpenning. Den högsta sjukpenningen på normalnivå är 1 259 kr per dag 2026, och på fortsättningsnivå 1 180 kr per dag.
| Belopp 2026 | Kr |
|---|---|
| Prisbasbelopp | 59 200 kr |
| Högsta SGI (10 prisbasbelopp) | 592 000 kr per år |
| Lägsta SGI (24 procent av prisbasbeloppet) | 14 200 kr per år |
| Högsta sjukpenning, normalnivå (80 procent) | 1 259 kr per dag |
| Högsta sjukpenning, fortsättningsnivå (75 procent) | 1 180 kr per dag |
Samma tak gäller för föräldrapenning på sjukpenningnivå, vilket gör att de två ersättningarna hänger ihop. Hur dagarna och nivåerna fungerar för föräldrar beskrivs i artikeln om föräldrapenning 2026. Många kollektivavtal fyller på med en avtalad sjuklön eller sjukförsäkring över taket, vilket kan vara avgörande för den som tjänar mer än 49 000 kr i månaden.
Hur länge kan man få sjukpenning?
Sjukpenning på normalnivå, 80 procent, betalas i högst 364 dagar under en ramtid på 450 dagar. Därefter kan man ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå, som är 75 procent av det justerade underlaget. Vid vissa allvarliga sjukdomar kan fler dagar på normalnivå beviljas efter särskild ansökan. Försäkringskassan prövar också arbetsförmågan mot fasta tidsgränser i rehabiliteringskedjan, först mot det egna arbetet och senare mot hela arbetsmarknaden.
Så går sjukanmälan och ansökan till
- Dag 1: sjukanmäl dig till arbetsgivaren. Sjuklönen börjar gälla från den dag anmälan görs.
- Dag 8: lämna läkarintyg till arbetsgivaren om du fortfarande är sjuk.
- Dag 15: arbetsgivaren sjukanmäler dig till Försäkringskassan, och du ansöker om sjukpenning på Mina sidor.
- Läkarintyg: läkaren skickar oftast intyget digitalt direkt till Försäkringskassan.
- Handläggning: Försäkringskassan anger att ett ärende normalt tar upp till 30 dagar, längre om inkomsten behöver kontrolleras.
Egenföretagare, arbetslösa och den som är mellan jobb har inte någon arbetsgivare som betalar sjuklön och får i stället sjukpenning från Försäkringskassan direkt, med olika regler för karens. Den som är arbetslös och inskriven på Arbetsförmedlingen behöver anmäla sjukdomen till Försäkringskassan första sjukdagen. Vad som gäller för ersättning vid arbetslöshet i övrigt beskrivs i artikeln om a-kassa 2026.
Hur vet man vad man får i just sin situation?
Den enklaste vägen är att logga in på Mina sidor hos Försäkringskassan, där din registrerade SGI framgår. På webbplatsen ersättningskollen.se, som drivs av Försäkringskassan tillsammans med AFA Försäkring och Svensk Försäkring, kan du lägga in lön och kollektivavtal och se hur ersättningen från lag och avtal tillsammans blir. Eftersom beloppen räknas om varje år när prisbasbeloppet ändras påverkas taket av samma mekanism som beskrivs i artikeln om prisbasbeloppet 2026.
