Marginalskatt och brytpunkt 2026 – så mycket behåller du av en löneökning

Marginalskatt är skatten på den sista intjänade kronan, alltså hur mycket av nästa löneökning som går bort i skatt. Den skiljer sig från den genomsnittliga skatten på hela lönen, som alltid är lägre eftersom grundavdrag och jobbskatteavdrag sänker skatten på de första tjänade kronorna. För den som funderar på övertid, ett nytt jobb eller en löneförhandling är det marginalskatten som avgör vad som faktiskt landar på kontot.

I Sverige består skatten på arbetsinkomst av kommunalskatt, som alla betalar, och statlig inkomstskatt, som bara tas ut på inkomster över en viss nivå. Det är den nivån som kallas skiktgräns respektive brytpunkt. Beloppen räknas om varje år med hjälp av prisbasbeloppet, som beskrivs i artikeln om prisbasbeloppet 2026.

Vad är skillnaden mellan skiktgräns och brytpunkt?

Skiktgränsen för 2026 är 643 000 kr och gäller den beskattningsbara förvärvsinkomsten, alltså inkomsten efter grundavdrag. På den del som överstiger 643 000 kr är den statliga inkomstskatten 20 procent. Brytpunkten är i stället den lön du kan ha innan statlig skatt börjar tas ut, och den är högre eftersom grundavdraget räknas bort först.

För den som är under 66 år är det lägsta grundavdraget 17 400 kr 2026, vilket ger en brytpunkt på 660 400 kr. Den som har fyllt 66 år vid årets ingång får ett förhöjt grundavdrag och därmed en brytpunkt på 760 500 kr. Sedan 2020 finns bara ett skikt för statlig skatt, så det finns ingen övre brytpunkt med högre procentsats.

Skiktgränsen höjdes med 17 200 kr från 2025 till 2026, vilket följer den vanliga uppräkningen med prisbasbeloppet plus två procentenheter. Det innebär att den som fick en löneökning i nivå med inflationen inte automatiskt hamnade över gränsen.

Hur hög är kommunalskatten 2026?

Kommunalskatten är den största delen av skatten för nästan alla löntagare. Enligt SCB är den genomsnittliga totala kommunala skattesatsen 32,38 procent 2026, en minskning med tre öre från 2025. Av det går i genomsnitt 20,69 procentenheter till kommunen och 11,69 till regionen. Skillnaderna mellan kommuner är stora: lägst är Österåker med 28,93 procent och högst Dorotea med 35,65 procent.

Var du är folkbokförd den 1 november året före inkomståret avgör vilken skattesats som gäller. Till det kommer begravningsavgift, i genomsnitt 0,292 procent, och kyrkoavgift för medlemmar i Svenska kyrkan eller andra trossamfund som tar ut avgift via skattsedeln.

Hur påverkar grundavdrag och jobbskatteavdrag marginalskatten?

Grundavdraget för personer under 66 år varierar 2026 mellan 17 400 kr och 45 600 kr beroende på inkomst. Det är som högst vid inkomster cirka 160 000 till 185 000 kr per år och trappas sedan ner till det lägsta beloppet, vilket i praktiken höjer marginalskatten med några procentenheter i mellaninkomstlägen. Vid inkomster över omkring 470 000 kr per år är grundavdraget konstant 17 400 kr och påverkar inte längre marginalskatten.

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion på arbetsinkomster som 2026 uppgår till som mest cirka 4 366 kr per månad för personer under 66 år, enligt Ekonomifakta. Avdraget växer med inkomsten upp till omkring 40 000 kr i månaden och planar sedan ut. Avtrappningen för höga inkomster togs bort 2025, och 2026 förstärktes avdraget med upp till cirka 400 kr i månaden. Eftersom avdraget är konstant över cirka 40 000 kr i månadslön påverkar det inte marginalskatten i det intervallet, men det sänker den genomsnittliga skatten rejält.

Den allmänna pensionsavgiften på 7 procent, upp till 47 100 kr per år, dras också på lönen men kompenseras fullt ut av en skattereduktion, så den påverkar inte vad du får kvar. Fler avdrag som kan sänka din slutliga skatt finns i genomgången av vanliga avdrag i deklarationen.

Hur mycket behåller du av en löneökning 2026?

Exemplen nedan bygger på den genomsnittliga kommunalskatten 32,38 procent, en person under 66 år och en löneökning på 1 000 kr i månaden. Kyrkoavgift och begravningsavgift är inte medräknade. Siffrorna är avrundade och ska ses som en indikation, eftersom både kommunalskatt och grundavdrag varierar.

Den stora förändringen sker alltså vid brytpunkten. Den som tjänar 52 000 kr i månaden och får 3 000 kr mer hamnar på 660 000 kr per år, precis under brytpunkten, och behåller omkring två tredjedelar av ökningen. Nästa tusenlapp beskattas i stället med cirka 52 procent. I Dorotea är marginalskatten över brytpunkten 55,65 procent och i Österåker 48,93 procent, en skillnad på drygt 67 kr per tusenlapp.

För den som är 66 år eller äldre och fortsätter arbeta är läget mer förmånligt. Det förhöjda grundavdraget, mellan 117 500 kr och 179 100 kr 2026, flyttar brytpunkten till 760 500 kr, och jobbskatteavdraget för äldre är utformat så att skatten på arbetsinkomst blir lägre än för yngre.

Går det att sänka marginalskatten?

Vilka val som passar beror på den egna situationen, och Skatteverket eller en redovisningskonsult kan ge besked i det enskilda fallet. Rent tekniskt är det främst avdrag som sänker den beskattningsbara inkomsten som påverkar var du hamnar i förhållande till skiktgränsen. Avdrag för privat pensionssparande finns bara för den som saknar tjänstepension, men löneväxling till tjänstepension via arbetsgivaren sänker den kontanta lönen och därmed den inkomst som skiktgränsen räknas på.

Kapitalinkomster beskattas separat med 30 procent i inkomstslaget kapital och räknas inte in mot skiktgränsen. Sparande på investeringssparkonto schablonbeskattas i stället, med ett fribelopp som beskrivs i artikeln om ISK-skatten 2026. Att flytta inkomst mellan år, exempelvis genom att förhandla om när en bonus betalas ut, kan i vissa fall hålla ett enskilt år under brytpunkten, men det förutsätter att arbetsgivaren går med på det.

Det är samtidigt värt att komma ihåg att marginalskatten bara gäller den del av inkomsten som ligger över gränsen. En lön på 60 000 kr i månaden beskattas inte med 52 procent i sin helhet, utan bara de sista cirka 5 000 kr per månad. Den genomsnittliga skatten för en sådan lön ligger betydligt lägre, tack vare grundavdrag och jobbskatteavdrag på den inkomst som ligger under brytpunkten.