Den fasta pensionsåldern är avskaffad sedan länge – i dag väljer du själv när du börjar ta ut din allmänna pension, inom vissa åldersgränser. Sedan 2026 knyts gränserna till riktåldern, som räknas om i takt med medellivslängden.
Systemet med riktålder infördes för att pensionssystemet ska hålla över tid. Den allmänna pensionen finansieras löpande av dem som arbetar, och när vi lever längre måste antingen avgifterna höjas, pensionerna sänkas eller arbetslivet förlängas – riktåldern är den tredje vägen, satt i lag efter en bred pensionsöverenskommelse. För den enskilda betyder det att pensionsplanering numera börjar med en kontrollfråga: vilken riktålder gäller för min årskull, och vilka åldersgränser följer av den?
Vad är riktåldern?
Riktåldern är en pensionsålder som anpassas efter hur länge vi i genomsnitt förväntas leva, med syftet att pensionerna inte ska bli lägre när livslängden ökar. Den är inte tvingande – du måste inte gå i pension vid riktåldern – men den styr två saker: från vilken ålder du tidigast kan ta ut inkomstpension och premiepension, och när du kan få rätt till garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
Riktåldern som gäller från 2026 till 2031 är 67 år. Den fastställs sex år i förväg, så att den som närmar sig pension hinner planera.
När kan jag tidigast ta ut allmän pension?
Inkomstpension och premiepension kan tas ut tidigast tre år före riktåldern. Övergångsregler gör dock att vissa årskullar kan ta ut pensionen fyra år före sin riktålder. Enligt Pensionsmyndigheten gäller till exempel: den som är född 1958 eller 1959 har riktålder 66 år, och den som är född 1960 har riktålder 67 år men kan tidigast ta ut inkomst- och premiepension från 62 års ålder. Kontrollera alltid vad som gäller för just ditt födelseår hos Pensionsmyndigheten.
Vad styr riktåldern mer?
- Garantipension – grundskyddet för den med låg eller ingen inkomstpension – kan tidigast betalas ut från riktåldern
- Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd följer samma gräns
- Sjukersättning och a-kassa betalas ut fram till dess att grundskyddsåldern nås
- Skatten på pension sänks från januari det år du uppnår en viss ålder – för senare årskullar kopplad till riktålderssystemet
Hur länge har jag rätt att jobba kvar?
Rätten att kvarstå i anställning enligt lagen om anställningsskydd gäller till utgången av den månad du fyller 69 år. Arbetsgivaren kan därefter avsluta anställningen med ett förenklat förfarande – men inget hindrar att ni kommer överens om fortsatt arbete. Att jobba längre höjer dessutom pensionen: fler intjänandeår och senare uttag ger högre månadsbelopp livet ut.
Vad betyder det här för din planering?
Tumregeln är att uttagsåldern är ett av de mest kraftfulla besluten för pensionens storlek – varje års senareläggning höjer månadsbeloppet, både för att kapitalet växer och för att det fördelas på färre förväntade år. Tjänstepensionen har dessutom egna uttagsregler och åldersgränser som bestäms av avtal, inte av riktåldern. Gör en prognos i Pensionsmyndighetens och minPensions tjänster innan du bestämmer dig.
Så påverkar uttagsåldern pensionens storlek
Den allmänna pensionen räknas fram genom att ditt intjänade pensionskapital fördelas över den tid du förväntas ha pensionen. Tar du ut tidigt fördelas kapitalet på fler år och månadsbeloppet blir lägre – livet ut. Väntar du blir det tvärtom: fler intjänandeår, längre avkastningstid och färre förväntade utbetalningsår höjer beloppet. Uttaget är dessutom flexibelt: du kan ta ut en del av pensionen, arbeta samtidigt och i vissa fall pausa eller ändra uttaget om planerna ändras.
Myten om 65 lever kvar
Många planerar fortfarande utifrån 65 år, trots att åldern inte längre har någon särställning i det allmänna systemet – grundskyddet följer riktåldern och det tidigaste uttaget likaså. För tjänstepensionerna kan dock andra åldrar vara förvalda i avtalen, och en tjänstepension som automatiskt börjar betalas ut vid fel tidpunkt kan bli en dyr överraskning. Kontakta dina tjänstepensionsbolag i god tid och styr utbetalningsstarten aktivt i stället för att låta förvalet avgöra.
Riktålderssystemet är beslutat och gäller oavsett valutgång, men partierna har olika förslag om pensionerna i övrigt – en genomgång finns i <a href="/pensionen-i-valet-2026-partiernas-forslag/">Pensionen i valet 2026 – partiernas förslag</a>. Grundskyddets nivåer hänger i sin tur ihop med prisbasbeloppet, se <a href="/prisbasbelopp-2026-vad-det-styr/">Prisbasbelopp 2026 – vad det är och vad det styr</a>.
