Bodelning vid skilsmässa – så fungerar det steg för steg

Bodelning är den ekonomiska uppdelningen av makarnas egendom när ett äktenskap upplöses. Reglerna finns i äktenskapsbalken och gäller oavsett hur länge ni varit gifta och oavsett vem som tjänat mest. Grundprincipen är enkel, likadelning av giftorättsgodset, men i praktiken uppstår frågor om vad som ska räknas med, hur skulder hanteras och vem som får bo kvar.

Den här artikeln beskriver hur en bodelning går till vid skilsmässa. För par som inte är gifta gäller helt andra regler, vilket beskrivs i artikeln om sambolagen vid separation.

Vad är skillnaden mellan giftorättsgods och enskild egendom?

All egendom en make äger är giftorättsgods, om den inte är enskild egendom. Det spelar ingen roll vem som köpt saken, vems namn som står på kontot eller om egendomen skaffades före äktenskapet. Bostaden, bilen, sparkonton, aktier och fonder utanför pension ingår därför normalt i bodelningen.

Enskild egendom är egendom som enligt äktenskapsbalken 7 kap 2 § har undantagits från giftorätten. Det kan ske genom äktenskapsförord mellan makarna, genom att en gåva givits med villkoret att den ska vara enskild, eller genom att ett testamente anger att arvet ska vara mottagarens enskilda egendom. Även det som träder i stället för enskild egendom, till exempel pengar från en såld ärvd sommarstuga, förblir enskilt om inget annat avtalats.

Hur räknas bodelningen ut?

Utgångspunkten är förhållandena den dag då ansökan om äktenskapsskillnad kom in till tingsrätten, den så kallade brytdagen. Egendom som en make skaffar efter brytdagen ingår inte, och skulder som uppstår senare räknas inte heller med. Värderingen görs däremot normalt så nära själva bodelningen som möjligt.

Beräkningen sker i tre steg. Först listas varje makes giftorättsgods och skulder var för sig. Sedan drar varje make av sina egna skulder från sitt eget giftorättsgods, så kallad skuldtäckning. Det som återstår hos båda läggs ihop och delas på hälften, och var och en får rätt till värdet av sin halva.

Har en make skulder som överstiger giftorättsgodset blir bidraget noll, aldrig negativt. Den andra maken behöver alltså inte ta över skulder, men får däremot dela med sig av sitt eget nettoöverskott. Sådan lottläggning, alltså vem som får vilka tillgångar, avgörs därefter och kan jämnas ut med en kontant bodelningslikvid.

Exemplet är förenklat. I verkligheten påverkar bland annat latent skatt på en bostad, lån som är kopplade till viss egendom och värdering av bohag hur den slutliga likviden blir.

Vem får bo kvar i bostaden?

Den make som har störst behov av den gemensamma bostaden har enligt äktenskapsbalken 11 kap 8 § rätt att få den på sin lott, förutsatt att det är skäligt med hänsyn till omständigheterna. Barnens boende väger ofta tungt. Rätten gäller bostad och bohag som är giftorättsgods, och den som tar över bostaden måste kompensera den andra maken med värdet av dennes andel, antingen genom annan egendom eller genom betalning.

Den som tar över en bostad med lån behöver dessutom bankens godkännande för att ensam stå på lånen. Banken gör en ny kreditprövning, och det är inte ovanligt att bostaden i praktiken måste säljas för att ingen av makarna klarar lånen ensam.

Kan man göra avsteg från likadelning?

Ja, i vissa fall. Enligt äktenskapsbalken 12 kap 1 § kan bodelningen jämkas om en likadelning skulle vara oskälig med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Regeln, ofta kallad skevdelning, används framför allt vid korta äktenskap där en make förde in betydligt mer egendom. Jämkning kan bara begäras av den make som annars skulle behöva lämna ifrån sig mest.

Lagen skyddar också mot att en make gör sig av med egendom före skilsmässan. Har en make inom tre år före ansökan gett bort giftorättsgods i inte obetydlig omfattning utan den andres samtycke, ska värdet räknas med som om egendomen fanns kvar.

Hur hänger betänketiden ihop med bodelningen?

En skilsmässa ansöks hos tingsrätten, gemensamt eller av en make ensam, mot en ansökningsavgift på 900 kr. Har någon av er barn under 16 år som bor hemma, om bara en av er vill skiljas eller om någon begär det, löper en betänketid på sex månader innan skilsmässan kan gå igenom. Har ni bott isär i minst två år krävs ingen betänketid.

När betänketiden gått ut måste någon av er begära fullföljd. Sker det inte inom ett år från att betänketiden började skriver tingsrätten av målet och ni är fortfarande gifta. Domen vinner laga kraft tre veckor efter att den meddelats, om ingen överklagar.

Bodelningen kan göras redan under betänketiden, eftersom brytdagen är dagen då ansökan kom in. Många väljer att skriva bodelningsavtalet parallellt med att skilsmässan handläggs, så att ekonomin är klar när domen kommer. Det finns ingen lagstadgad sista dag för bodelning mellan makar, men rätten att kräva bodelning kan gå förlorad om en make väntar mycket länge utan skäl.

Vad ska ett bodelningsavtal innehålla?

Bodelningen ska dokumenteras i en skriftlig handling som båda makarna skriver under. Det räcker i princip med att avtalet anger hur egendomen fördelas och att makarna är överens, men ett tydligt avtal som listar tillgångar, skulder, värden och eventuell bodelningslikvid minskar risken för tvister i efterhand. Avtalet är bindande mellan makarna när det undertecknats.

Bodelningsavtalet kan registreras hos Skatteverket, men det är frivilligt vid skilsmässa. Registrering behövs främst som bevis gentemot utomstående, och banker och lantmäteriet begär ofta att få se avtalet när en bostad ska skrivas över på den ena maken. Den som får bostaden ansöker sedan om lagfart, och en överlåtelse genom bodelning utlöser ingen stämpelskatt.

• Fastställ brytdagen, dagen då ansökan om äktenskapsskillnad kom in till tingsrätten.
• Lista varje makes giftorättsgods och skulder per brytdagen.
• Ta fram värden: mäklarvärdering på bostad, kontoutdrag, låneutdrag.
• Dra av varje makes skulder och dela nettot på hälften.
• Bestäm vem som får vilka tillgångar och räkna ut bodelningslikviden.
• Skriv och underteckna avtalet, registrera vid behov hos Skatteverket.

Vad gör en bodelningsförrättare och vad kostar det?

Blir ni inte överens kan var och en av er ansöka hos tingsrätten om att en bodelningsförrättare utses. Ansökningsavgiften är 900 kr, men tas inte ut om ni redan har ett pågående skilsmässomål där avgiften betalats. Bodelningsförrättaren är oftast en advokat eller jurist och försöker först få er att enas. Går det inte gör förrättaren en tvångsdelning och skriver ett beslut som skickas till båda.

Den som är missnöjd med beslutet kan klandra det vid tingsrätten inom fyra veckor från att det delgavs. Görs ingen klandertalan står beslutet fast. Kostnaden för förrättarens arbete betalas enligt huvudregeln med hälften var, men makarna svarar solidariskt, så förrättaren kan kräva hela beloppet av en av er. Tingsrätten kan inte i förväg säga vad arbetet kommer att kosta, eftersom det beror på hur många timmar som krävs.

Den som saknar ekonomiska möjligheter att betala kan ansöka om ersättningsgaranti hos tingsrätten. Beviljas den betalar staten för fem timmar av bodelningsförrättarens arbete. Vanlig rättshjälp går inte att få för bodelning. Garantin kan bara beviljas en av makarna och är särskilt tänkt för situationer där den ena maken kontrollerar egendomen och vägrar medverka.

Bodelning vid skilsmässa ska inte förväxlas med bodelning vid dödsfall, där den efterlevande maken och dödsboet delar egendomen innan arvet fördelas. Hur arv sedan fördelas mellan make, barn och särkullbarn beskrivs i artikeln om arvsrätt och laglott, och den som vill styra vad som ska vara enskild egendom för sina arvingar gör det genom ett testamente.