Gamla konton, forumtrådar och personsöksajter gör att den som googlar ditt namn ofta hittar mer än du önskar. Att städa upp kräver flera parallella spår, eftersom olika typer av sajter lyder under olika regler.
Ett bra sätt att strukturera arbetet är att först kartlägga vad som faktiskt syns: googla ditt namn inom citattecken, sök på gamla användarnamn och din mejladress, och gå igenom bildsökningen. Gör en lista över träffarna och sortera dem i tre högar – sådant du kan radera själv via egna konton, sådant som kräver en begäran till ett företag, och sådant som ligger på grundlagsskyddade sajter där andra vägar behövs. Då blir ett oöverskådligt projekt en betbar att-göra-lista, och du ser direkt var insatsen ger störst effekt.
Steg 1: Begär radering enligt GDPR
Dataskyddsförordningen ger dig rätt att bli raderad, ofta kallad rätten att bli bortglömd. Den gäller bland annat när uppgifterna inte längre behövs för sitt ändamål, när du återkallar ett samtycke eller när du invänder mot behandling för direktmarknadsföring. Kontakta företaget skriftligt, hänvisa till artikel 17 i GDPR och spara en kopia av din begäran.
Företaget ska svara inom en månad. Rätten är dock inte absolut – uppgifter som krävs enligt lag, till exempel bokföring, får sparas. Vet du inte vilka uppgifter ett företag har kan du börja med ett registerutdrag, vilket beskrivs i <a href="/registerutdrag-gdpr-sa-begar-du-ut-dina-uppgifter/">Så begär du ut alla uppgifter ett företag har om dig</a>.
Steg 2: Stäng konton du inte använder
Gå igenom gamla e-postkonton, sociala medier, forum och butikskonton. De flesta tjänster har en raderingsfunktion i kontoinställningarna – att bara sluta logga in räcker inte, kontot och uppgifterna ligger kvar. Sök i din mejl efter ord som "välkommen" och "bekräfta ditt konto" för att hitta tjänster du glömt.
Steg 3: Ta bort sökresultat hos sökmotorerna
Även när en sida tagits bort kan den synas i sökresultaten ett tag. Google och andra sökmotorer har formulär där du kan begära borttagning av resultat med personuppgifter, till exempel sidor som visar kontaktuppgifter eller inaktuell information. Sökmotorn gör en avvägning mellan din integritet och allmänhetens intresse, så alla begäranden beviljas inte.
Varför får personsöksajter visa mina uppgifter?
Svenska sajter som publicerar namn, adress, ålder och telefonnummer har ofta ett frivilligt utgivningsbevis. Det ger dem grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen, och då gäller inte GDPR:s raderingsregler för publiceringen. Det är därför en sådan sajt kan neka radering trots att du begär det.
Flera av sajterna erbjuder ändå frivillig borttagning eller dölj-funktioner – det varierar från sajt till sajt. Uppgifterna hämtas i grunden från offentliga register som folkbokföringen, och offentlighetsprincipen gör att själva källan inte går att stänga.
Skyddade personuppgifter – för den som är utsatt
Den som lever under hot kan ansöka om skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering hos Skatteverket. Det är åtgärder för allvarliga situationer och beviljas efter prövning – inte ett allmänt sätt att slippa synas på nätet.
Begränsa framtida spår
Hur lång tid tar det innan spåren försvinner?
Räkna med veckor snarare än dagar. Företag har en månad på sig att hantera en raderingsbegäran, och även när en sida tagits bort kan den ligga kvar i sökmotorernas index tills sidan indexeras om. Arkivtjänster som sparar kopior av webbsidor har egna rutiner för borttagning som du kan behöva kontakta separat. Gör det till en vana att googla ditt eget namn ett par gånger om året – då upptäcker du nya träffar tidigt, medan de fortfarande är enkla att åtgärda.
Radera, begränsa eller invända – tre olika rättigheter
Radering är inte det enda verktyget i GDPR. Du kan också begära begränsning av behandlingen, till exempel medan en tvist om uppgifternas riktighet pågår, och du har alltid en ovillkorlig rätt att invända mot att dina uppgifter används för direktmarknadsföring – då måste företaget sluta med just det, även om uppgifterna i övrigt får sparas. Att välja rätt verktyg gör att din begäran går snabbare att få igenom.
Den enklaste uppgiften att radera är den som aldrig samlas in. Neka kakor som inte är nödvändiga, använd alias-adresser för nyhetsbrev och fyll bara i obligatoriska fält vid registrering. Vad som gäller kring samtycke på webbplatser finns i <a href="/maste-jag-godkanna-kakor/">Måste jag godkänna kakor?</a>, och hur insamlade uppgifter kan användas av AI-tjänster tas upp i <a href="/far-ai-trana-pa-dina-personuppgifter/">Får AI-företag träna på dina personuppgifter?</a>.
