Kryssen på valsedeln är väljarnas verktyg för att påverka inte bara vilket parti som får mandaten, utan vilka personer som tar dem. Systemet är enkelt att använda men har regler som många inte känner till – bland annat räknas kryssen inte alls på valnatten, och en kandidat kan behöva hundratals kryss för att spärren ska passeras.
Så personröstar du
På en namnvalsedel – en valsedel med partinamn och kandidatlista – sätter du ett kryss för den kandidat du vill rösta på. Du kan bara kryssa en kandidat. Använder du en partivalsedel, som bara har partinamnet förtryckt, kan du personrösta genom att skriva kandidatens namn på valsedeln. På en blank valsedel skriver du både partiets och kandidatens namn.
Valsedlarna är färgkodade: gula för riksdagen, blå för regionen och vita för kommunen. Kryssar du inget blir din röst en ren partiröst.
Låsta och öppna listor
Partier kan anmäla sina kandidater i förväg och därmed låsa listan. På en låst lista kan du bara kryssa någon av kandidaterna som redan står där – skriver du dit ett annat namn räknas rösten som en partiröst. På en öppen lista, där partiet inte anmält kandidater, kan väljarna själva skriva till namn. De etablerade partierna låser i praktiken alltid sina listor.
Spärrarna för personval
Ett kryss räcker inte för att bli invald. Kandidaten måste nå upp till en spärr, räknad som andel av partiets röster:
| Val | Krav för att väljas på personröster |
|---|---|
| Riksdagen | 5 procent av partiets röster i valkretsen |
| Regionfullmäktige | 5 procent av partiets röster i valkretsen, minst 100 röster |
| Kommunfullmäktige | 5 procent av partiets röster i valkretsen, minst 50 röster |
| Europaparlamentet | 5 procent av partiets röster i hela landet |
För ett stort parti i en stor valkrets kan spärren motsvara tusentals kryss – för ett litet parti i en liten kommun kan 50 röster räcka. Det gör personvalet betydligt mer kraftfullt lokalt än nationellt.
Vad händer om ingen når spärren?
Då utses ledamöterna i stället utifrån namnordningen på valsedeln – den ordning partiet självt bestämt. Personrösterna prövas alltid först: de kandidater som klarat spärren tar mandaten i tur och ordning efter flest personröster, och först därefter fylls resterande platser enligt listan. Ett kryss på förstanamnet, som ofta ändå skulle valts in, påverkar alltså mindre än ett kryss längre ner.
Spelar kryssen någon roll i praktiken?
Ja – men främst i kommun- och regionvalen, där spärren räknas på färre röster och där enskilda kandidater kan vara kända lokalt. I riksdagsvalet är det ovanligt att en kandidat kryssas förbi listordningen, eftersom det kräver personröster motsvarande fem procent av partiets samtliga röster i valkretsen. Kryssen har dock ett värde även när spärren inte nås: partierna ser vilka kandidater som drar röster, och det kan påverka listplaceringar i kommande val. Ett kryss är med andra ord aldrig bortkastat, men det är sällan avgörande på riksnivå.
När räknas personrösterna?
Inte på valnatten. Den preliminära räkningen i vallokalerna gäller bara partirösterna – personkryssen räknas först vid länsstyrelsens slutliga rösträkning, som börjar måndagen efter valdagen. Det är därför besked om vilka kandidater som kryssats in dröjer flera dagar efter valet. Hela räkningskedjan beskriver vi i artikeln om hur rösterna räknas.
Kan man rösta på en kandidat i en annan valkrets?
I kommun- och regionval gäller samma valsedlar i hela kommunen eller regionen, så där kan du kryssa kandidater från andra valkretsar. I riksdagsvalet är huvudregeln att kandidaten ska finnas på en valsedel som gäller din valkrets – vissa listor gäller dock hela landet. Kryssar du en kandidat som inte är valbar i din valkrets på en låst lista räknas rösten som en partiröst.
En kandidat som väljs in i flera valkretsar får bara behålla ett mandat – det där kandidaten har starkast stöd. Övriga mandat går vidare enligt reglerna om dubbelvalsavveckling, och i slutänden avgör det hur mandaten fördelas vilka som tar plats.
