Intresset för kolonilotter har ökat i takt med att fler bor i lägenhet utan egen trädgård. Samtidigt är utbudet i praktiken låst: nya koloniområden anläggs sällan, och de lotter som finns byter ägare först när någon lämnar. Det gör kön till den viktigaste delen av processen, och den som vill ha en lott om några år gör klokt i att anmäla sig redan nu.
Den här guiden går igenom skillnaden mellan kolonilott, odlingslott och stuglott, hur köerna fungerar i Stockholm, Göteborg och Malmö, vad det kostar och vilka regler som styr vad du får göra på lotten.
Vad är skillnaden mellan kolonilott, odlingslott och stuglott?
Begreppen blandas ofta ihop, men de betyder olika saker. En odlingslott är enbart mark för odling, utan rätt att bygga stuga. Lotterna är ofta små, i Malmö kommuns områden mellan 20 och 200 kvm, och i vissa områden får man bara sätta upp ett enklare vindskydd eller redskapsskåp.
En kolonilott, ibland kallad stuglott, är en större jordlott med byggrätt för en kolonistuga och ofta ett enklare växthus. Storleken ligger vanligen mellan 100 och 500 kvm. Stugan äger du själv och kan sälja vidare, medan marken arrenderas, i regel av kommunen via en förening. Stugan är ett fritidshus utan folkbokföring: du får bo där under säsongen men inte skriva dig på adressen.
| Odlingslott | Kolonilott (stuglott) | |
|---|---|---|
| Byggnad | Ingen stuga, ibland vindskydd eller skåp | Kolonistuga, ofta växthus |
| Storlek | Cirka 20–200 kvm | Cirka 100–500 kvm |
| Hur du får den | Kö hos kommun eller förening | Kö hos förening, därefter köp av stuga |
| Årskostnad | Några hundra kr till drygt 1 000 kr | Ofta 1 000–5 000 kr, i vissa områden mer |
| Engångskostnad | Vanligen ingen eller låg | Köpeskilling för stugan, ofta från 100 000 kr i storstad |
| Typisk väntetid | 1–2 säsonger till cirka 5 år | Flera år, i Stockholm ofta runt 10 år |
Hur får man en kolonilott?
Det finns i huvudsak två vägar. Odlingslotter hyrs ofta direkt av kommunen, som i Malmö där staden har cirka 1 800 odlingslotter fördelade på 25 områden och tar emot intresseanmälningar via sin e-tjänst. I Stockholm hänvisar staden i stället till de enskilda koloniträdgårdsföreningarna, som du hittar via stadens söktjänst och kontaktar var för sig.
Kolonilotter med stuga förmedlas nästan alltid av föreningen. Många föreningar har en intresselista där du betalar en mindre årsavgift för att stå kvar, till exempel 200 kr per kalenderår hos Koloniföreningen Söderbrunn i Stockholm, där lotterna har bodar snarare än stugor för övernattning. När en stuga blir ledig värderas den av föreningen och erbjuds i turordning till dem på listan. I Göteborg fungerar det annorlunda: där säljs stugorna på öppna marknaden via mäklare eller föreningens anslagstavla, och köparen tecknar sedan arrendeavtal med Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar (FGK) eller den lokala föreningen.
- Ta reda på om lotten förmedlas av kommunen eller av en förening, det skiljer sig mellan städer och områden.
- Anmäl dig till flera köer om det är möjligt, gärna både för odlingslott och stuglott.
- Kontrollera villkoren: många föreningar kräver att du bor i kommunen eller regionen och inte redan har en lott.
- Betala köavgiften varje år, annars stryks du ofta från listan.
- Räkna med inträdesavgift och medlemsavgift när du väl får lotten, utöver arrendet.
Hur lång är kön för en kolonilott?
Kötiden beror på var i landet du bor och vilken typ av lott du vill ha. Odlingslotter går snabbast: i många kommuner får du en inom en eller två säsonger, medan väntan i Stockholm brukar räknas i flera år. För stuglotter i Stockholm anges ofta omkring tio år som ett riktmärke, men spannet är stort. En förening i Bromma uppgav 2022 att förfallna stugor gick på ett till två år medan attraktiva stugor krävde upp till tio års kö, och samma år hade föreningen 200 personer i kö till 213 lotter.
Mindre orter har ofta kortare köer, och där kan en lott med stuga ibland gå att köpa direkt utan väntetid. Ett enkelt sätt att få en uppfattning är att fråga föreningen hur många som står på listan och hur många lotter som bytt ägare de senaste åren.
Vad kostar en kolonilott 2026?
Kostnaden består av tre delar: ett eventuellt köp av stugan, en årlig avgift till föreningen som normalt inkluderar arrendet, och löpande kostnader som el, vatten och försäkring. Priset på själva stugan sätts av läget. I Stockholm, Göteborg och Malmö börjar stugor i regel på cirka 100 000 kr och kan i attraktiva områden gå upp mot miljonbelopp. På mindre orter kan en stuga kosta några tusenlappar.
De årliga avgifterna varierar lika mycket. Hos Söderbrunn i Stockholm är medlemsavgiften 1 400 kr per år plus arrende på 500–1 900 kr beroende på lottens storlek, samt en inträdesavgift på 1 000 kr. I Göteborg tar Delsjökolonin ut en årsavgift på 17 800 kr, varav arrendet är 14 130 kr, och dessutom en avgift på 200 kr per icke utförd arbetstimme av de fem timmar per år som krävs. Skillnaden beror till stor del på om området har vatten och avlopp inkopplat, hur stor lotten är och vilket arrendeavtal föreningen har med kommunen.
| Kostnadspost | Odlingslott | Kolonilott med stuga |
|---|---|---|
| Köavgift | Ofta ingen eller cirka 100–300 kr/år | Cirka 100–300 kr/år hos många föreningar |
| Inträdesavgift | Varierar, ofta låg | Exempel: 1 000 kr |
| Arrende och medlemsavgift | Några hundra kr till drygt 1 000 kr/år | Ofta 1 000–5 000 kr/år, exempel Göteborg 17 800 kr/år |
| Köpeskilling stuga | Ingen | Från cirka 100 000 kr i storstad, några tusen kr på mindre orter |
| El, vatten, försäkring | Sällan aktuellt | Betalas ofta separat, beror på område |
Eftersom stugan står på arrenderad mark kan den inte pantsättas som en vanlig fastighet. Den som behöver låna till köpet hänvisas därför till lån utan säkerhet, som har högre ränta än ett bolån. Räkna med det i kalkylen innan du bjuder på en stuga.
Vilka regler gäller på en kolonilott?
Reglerna sätts av tre nivåer: kommunens arrendeavtal, föreningens stadgar och ordningsregler samt plan- och bygglagen. Arrendeavtalet med kommunen anger vad marken får användas till, hur stora byggnader som tillåts och när säsongen börjar och slutar. Föreningens stadgar styr det mesta i vardagen: skötselkrav, arbetsplikt, häckhöjder, om du får hyra ut och hur försäljning går till. Många föreningar tillämpar hembud, vilket betyder att föreningen anvisar köparen från sin kö i stället för att du säljer fritt.
Byggnader på kolonilotten omfattas av plan- och bygglagen, och de generella undantag som gäller för en villatomt, som friggebod och attefallshus, förutsätter att det finns ett en- eller tvåbostadshus på tomten. En kolonistuga är inte ett sådant, så vad du får bygga avgörs av detaljplanen och arrendeavtalet. Reglerna för friggebod och attefallshus gäller därför inte automatiskt här, och du bör fråga föreningen och kommunens bygglovsenhet innan du bygger ut.
Koloniområden är ofta öppna för allmänheten på gångvägarna, men själva lotten räknas som hemfridszon på samma sätt som en villatomt. Det innebär att allemansrätten inte ger andra rätt att gå in på din lott. Föreningen kan dock ha regler om att grindar ska hållas öppna dagtid eller att området ska vara tillgängligt.
Vad gör Koloniträdgårdsförbundet?
Koloniträdgårdsförbundet är riksorganisationen för Sveriges koloniföreningar, bildad 1921. Medlemskapet tecknas av föreningen, inte av enskilda kolonister, och kostar 2026 135 kr per medlem och år för odlingslotter under 75 kvm, 215 kr för större odlingslotter och 350 kr för stuglotter. Avgiften bakas in i föreningens medlemsavgift. I utbyte får föreningen en grundläggande föreningsförsäkring, juridiskt stöd kring arrende och stadgar, styrelseutbildning och tidningen Koloniträdgården. För dig som kolonist är det ett tecken på att föreningen har ordnade rutiner, men det påverkar inte kötiden.
