Få idrottssiffror är så inpräntade och så till synes godtyckliga som 42 195. Varför inte jämna 40 kilometer, eller 42? Svaret är en kedja av antik legend, olympisk nystart och brittisk kungafamilj – och slutar med att världens mest mytomspunna distans i praktiken bestämdes av en stadionläktare i London.
Legenden: budbäraren från Marathon
Ursprunget är berättelsen om en grekisk budbärare som år 490 f.Kr. sprang från slagfältet vid Marathon till Aten för att meddela segern över perserna – och föll död ner efter framfört budskap. Historien, i eftervärlden knuten till namnet Feidippides, är sannolikt en sammanblandning av olika antika källor: den samtida historikern Herodotos beskriver i stället en långlöpare som sprang den betydligt längre sträckan Aten–Sparta för att kalla på hjälp. Men legenden var för bra för att inte användas.
1896: det första moderna maratonloppet
När de moderna olympiska spelen återuppstod i Aten 1896 ville arrangörerna ha ett lopp som knöt an till antiken. Sträckan från Marathon in till Olympiastadion i Aten blev tävlingsdistans – ungefär 40 kilometer – och loppet vanns passande nog av en grek, vattenbäraren Spyridon Louis, som blev nationalhjälte. De följande spelen kördes maraton på distanser som varierade kring 40 kilometer; någon exakt standard fanns inte.
1908: Windsor Castle och den kungliga logen
Vid OS i London 1908 planerades loppet från Windsor Castle till nybyggda White City-stadion. För att starten skulle kunna ske vid slottet – enligt traditionen så att kungabarnen kunde se den från slottsfönstren – och målgången framför den kungliga logen på stadion, blev sträckan 26 miles och 385 yards: 42 195 meter. Loppet blev dessutom historiskt genom italienaren Dorando Pietri, som vinglade in på stadion, föll flera gånger och hjälptes över mållinjen – diskvalificerades, men blev världsberömd.
1921: distansen standardiseras
Efter ytterligare spel med varierande sträckor fastställde det internationella friidrottsförbundet 1921 London-distansen 42 195 meter som officiell maratondistans. Sedan dess är måttet exakt: banor mäts med kalibrerad metod längs den kortaste möjliga löpvägen, och för rekordgiltighet gäller regler om bland annat banans lutning och start- och målpunkternas avstånd.
Distansen i dag
- Halvmaraton, 21 097,5 meter, är exakt halva den historiska distansen
- Världens stora stadslopp – Boston, London, Berlin, Chicago, New York, Tokyo – bildar tillsammans de klassiska majorloppen
- Elitens världsrekord ligger i dag strax över respektive strax under tvåtimmarsgränsen för herrar och åt kvinnohållet en bit däröver – gränsen två timmar har passerats i specialarrangemang som inte räknas som rekord
- För motionären är själva distansen målet: att fullfölja ett maraton är fortfarande en av folkidrottens stora riter
Från legend till löparfest
Det finns något passande i att distansen inte är antik utan edvardiansk: maraton har alltid handlat mer om berättelsen än om exaktheten. Den moderna löparboomen har gjort 42 195 meter till en global folkrörelse med hundratusentals fullföljare varje år – och varje mållinjepassage är en liten upprepning av legendens poäng, minus det tragiska slutet. Den som lockas att börja gör klokt i att starta betydligt kortare: grunderna finns i vår nybörjarguide till löpning, och konditionens motor beskrivs i artikeln om VO2max.
