Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är radon i inomhusluft den strålkälla som ger allmänheten den högsta exponeringen för joniserande strålning, och myndigheten uppskattar att gasen bidrar till omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige. Rökare löper klart högst risk. Uppskattningsvis 325 000 bostäder i landet har halter över referensnivån, enligt det informationsmaterial som Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och Folkhälsomyndigheten gav ut 2016.
För dig som äger ett småhus finns inget lagkrav på att mäta, men kommunens miljökontor kan förelägga om mätning och du är själv ansvarig för att åtgärda höga halter. Bor du i flerbostadshus är det fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som ska mäta och hålla halten under referensnivån. Radon nämns sällan i besiktningsprotokoll, så det är värt att fråga efter mätprotokoll när du köper hus med undersökningsplikt.
Vad är gränsvärdet för radon i bostäder?
För befintliga bostäder gäller en referensnivå på 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter) som årsmedelvärde, fastställd i strålskyddsförordningen. Referensnivå betyder att halter över nivån ska åtgärdas, men det är inte ett förbud i sig. Vid nybyggnad är 200 Bq/m³ däremot ett bindande gränsvärde enligt Boverkets byggregler.
Radon förekommer också i dricksvatten. För kommunalt vatten är gränsvärdet 100 Bq/l, och för egen brunn rekommenderar Livsmedelsverket att vatten över 1 000 Bq/l inte används som dricksvatten utan åtgärd.
| Miljö | Nivå | Typ av regel |
|---|---|---|
| Befintlig bostad | 200 Bq/m³ | Referensnivå (strålskyddsförordningen) |
| Nybyggd bostad | 200 Bq/m³ | Gränsvärde (Boverkets byggregler) |
| Arbetsplats | Motsvarar 200 Bq/m³ vid 1 800 arbetstimmar per år | Gränsvärde (Arbetsmiljöverkets föreskrifter) |
| Kommunalt dricksvatten | 100 Bq/l | Gränsvärde (Livsmedelsverket) |
| Egen brunn | 1 000 Bq/l | Riktvärde för otjänligt vatten |
Hur mäter man radon i huset?
En långtidsmätning görs med små spårfilmsdosor som du beställer från ett laboratorium som är ackrediterat av Swedac. Dosorna ska ligga ute i minst två månader under eldningssäsongen, som räknas från 1 oktober till 30 april. Vintern är den period då huset är mest stängt och undertrycket inomhus störst, vilket ger det mest rättvisande årsmedelvärdet.
Du behöver minst två dosor, placerade i olika rum där ni vistas mycket, till exempel sovrum och vardagsrum. Har huset flera plan bör varje bostadsplan mätas. Efter mätperioden skickar du tillbaka dosorna och får en rapport några veckor senare. Ett villapaket med två dosor kostar från cirka 600 kr, och enstaka dosor säljs från ungefär 300 kr styck.
- Beställ dosor från ett Swedac-ackrediterat laboratorium.
- Placera minst två dosor i rum där ni vistas, inte i kök, badrum eller nära fönster.
- Mät i minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april.
- Lev som vanligt under mätningen, med normal ventilation.
- Skicka in dosorna och spara mätprotokollet inför en framtida försäljning.
Ska du köpa hus mitt i sommaren finns korttidsmätning på minst sju dagar. Den ger bara en indikation och duger inte som underlag för myndighetsbeslut eller som bevis på att huset klarar referensnivån. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar en ny mätning om det gått mer än tio år sedan den senaste, eller om du byggt om, bytt ventilation eller tilläggsisolerat.
Rapporten anger ett årsmedelvärde för varje dosa och ett medelvärde för bostaden, med en mätosäkerhet som laboratoriet redovisar. Ligger ett rum strax över 200 Bq/m³ och ett annat klart under är det ändå bostadens medelvärde som avgör om huset klarar referensnivån. Vill du följa halten löpande, till exempel efter en åtgärd, finns digitala radonmätare som visar värdet direkt, men de ersätter inte en ackrediterad långtidsmätning när du behöver ett protokoll.
Varifrån kommer radonet – mark, byggmaterial eller vatten?
Radon kan komma in i huset från tre håll, och åtgärden beror helt på källan. Den vanligaste källan är marken. Jordluften under huset innehåller nästan alltid radon, och eftersom det ofta råder undertryck inomhus sugs gasen in genom sprickor, rörgenomföringar och otätheter i grunden. Hus på grusåsar och krossmaterial är särskilt utsatta. Samma otätheter i grunden är ofta orsaken till fukt i källaren, så de två problemen hänger ihop.
Den andra källan är byggmaterialet. Blåbetong, en lättbetong baserad på alunskiffer, tillverkades mellan 1929 och 1975 och avger radon kontinuerligt. I hus med blåbetong i både väggar och bjälklag kan halten nå omkring 1 000 Bq/m³ om ventilationen är dålig. Blåbetong ger också gammastrålning, men myndigheten bedömer radonet i luften som det större problemet.
Den tredje källan är hushållsvattnet, vilket i praktiken bara gäller egna borrade brunnar. När radonhaltigt vatten används i dusch och diskmaskin avgår gasen till inomhusluften.
Vilka åtgärder sänker radonhalten?
Innan du åtgärdar behöver källan fastställas, oftast genom en radonbesiktning där en konsult mäter gammastrålning från väggarna, kontrollerar ventilationen och söker läckvägar från marken. Svensk Radonförening listar företag som arbetar med utredning och sanering. Att åtgärda utan att veta källan leder lätt till att pengar läggs på fel sak.
Vid markradon är radonsug den vanligaste och oftast mest effektiva åtgärden. En fläkt skapar undertryck i marken under bottenplattan via ett eller flera borrade hål, så att jordluften sugs bort innan den når huset. Tätning av sprickor och genomföringar kostar minst men räcker sällan som enda åtgärd. Vid blåbetong handlar det i stället om att öka luftomsättningen, med mekanisk frånluft eller ett FTX-system, eftersom tätskikt och tapeter normalt inte sänker halten mer än ungefär 50 procent. Radon i vatten avhjälps med en radonavskiljare som luftar vattnet.
Vad kostar radonsanering 2026?
Kostnaden beror på källa, husets konstruktion och hur högt värdet är. Prisuppgifterna nedan är ungefärliga intervall från branschaktörer 2026, inklusive moms och före avdrag. Ta in flera offerter, och begär att offerten anger vilken halt entreprenören räknar med att nå.
| Åtgärd | Passar vid | Ungefärlig kostnad |
|---|---|---|
| Tätning av sprickor och genomföringar | Markradon, låga överskridanden | 5 000–15 000 kr |
| Radonsug, 1–2 sugpunkter | Markradon | 25 000–50 000 kr |
| Radonsug, 3 eller fler sugpunkter | Markradon, större hus | 40 000–70 000 kr |
| Radonbrunn | Markradon på grus och grov sand | 30 000–60 000 kr |
| Mekanisk frånluft | Blåbetong, komplement | 35 000–65 000 kr |
| FTX-ventilation | Blåbetong, höga halter | 100 000–200 000 kr |
Skatteverket räknar radonsanering i samband med byggarbete, till exempel installation av radonsug eller ventilation, som rotarbete. Avdraget är 2026 tillbaka på 30 procent av arbetskostnaden med ett tak på 50 000 kr per person och år, efter den tillfälliga höjningen till 50 procent under 2025. Materialet, till exempel själva fläkten, ingår inte i avdraget. Efter åtgärden ska du alltid göra en ny långtidsmätning för att bekräfta att halten hamnat under 200 Bq/m³.
Finns radonbidraget kvar 2026?
Nej. Det statliga radonbidraget, som återinfördes 1 juli 2018 och täckte 50 procent av saneringskostnaden upp till 25 000 kr, är avvecklat och går inte att söka 2026. Bidraget upphörde när statsbudgeten för 2022 inte innehöll några medel för det. Det stöd som återstår är rotavdraget på arbetskostnaden. Det gör det extra viktigt att göra en ordentlig utredning först, så att åtgärden blir rätt dimensionerad från början.
Planerar du ändå att gräva runt huset, till exempel för att dränera om, är det ett bra tillfälle att samtidigt täta grunden mot markradon. Grävarbetet är redan betalt, och det brukar vara den dyraste delen.
