Bostadsbyggandet har fallit, byggkonkurserna har ökat och samtidigt har det blivit lättare att få bolån. Det är bakgrunden till att bostadsfrågan nu är tillbaka i valrörelsen. Skiljelinjen är tydlig: ska staten gå in med pengar för att få igång byggandet, eller ska regler och tillståndsprocesser förenklas så att marknaden bygger mer på egen hand?
Vilka bolåneregler gäller 2026?
Den 1 april 2026 ändrades reglerna för bolån. Bolånetaket höjdes från 85 till 90 procent, vilket innebär att kontantinsatsen nu kan vara 10 procent av köpeskillingen i stället för 15. Samtidigt slopades det skärpta amorteringskravet för hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst. Grundkraven finns kvar: 1 procent amortering vid belåning på 50–70 procent av bostadens värde och 2 procent över 70 procent. Vi har gått igenom <a href="/nya-bolaneregler-2026-amorteringskrav/">de nya bolånereglerna</a> i detalj i en separat artikel.
Reformen fick brett stöd i riksdagen men med olika förbehåll. Moderaternas David Josefsson har beskrivit den som balanserad mellan finansiell stabilitet och lägre trösklar, medan Socialdemokraternas Joakim Järrebring varnade för att lättnader i kreditreglerna utan ökat byggande kan leda till högre priser och högre skuldsättning i stället för lägre trösklar.
Vad innebär Socialdemokraternas investeringsstöd?
Den 21 augusti 2026 presenterade Socialdemokraterna sitt bostadslöfte vid en presskonferens i Kiruna, med partisekreterare Tobias Baudin, landsbygdspolitiska talespersonen Anna-Caren Sätherberg och Peter Hultqvist. Förslaget har två delar: ett nytt investeringsstöd för byggprojekt i områden där det finns bostadsbrist men svårt att få finansiering, och statliga byggkrediter, alltså lån som ska sänka finansieringströskeln för byggherrar.
Partiet motiverar förslaget med att bostadsbyggandet minskat, att konkurserna i byggsektorn ökat och att bostadsbristen försvårar för företag som vill etablera sig, särskilt i norra Sverige. Något belopp per år eller mål för antal bostäder har inte redovisats i de besked som hittills lämnats. Kommunalråd i Malmfälten, bland dem Birgitta Larsson (S) i Gällivare, välkomnade förslaget, medan Moderaterna ställde sig kritiska till att återinföra investeringsstöd.
Det tidigare investeringsstödet för hyresbostäder avskaffades efter riksdagens budgetbeslut hösten 2021. Förespråkarna menar att det gav fler hyresrätter med rimliga hyror, kritikerna att det snedvrider konkurrensen och gynnar projekt som ändå hade byggts.
Vilka partier vill införa startlån för unga?
Startlån, alltså statligt stöttade lån som ska göra det möjligt att köpa en första bostad utan stor kontantinsats eller förmögna föräldrar, är den fråga där flest partier rör sig åt samma håll, men med olika modeller.
- Centerpartiet, genom Alireza Akhondi, tycker att de nya bolånereglerna är bra men otillräckliga och vill se startlån för unga som har svårt att ta sig in på marknaden.
- Liberalerna, genom Patrik Karlson, vill komplettera med ett skattefritt bosparande och en lösning för startlån.
- Sverigedemokraterna, genom Mikael Eskilandersson, vill att unga ska kunna låna mer utan borgensmän eller rika föräldrar och föreslår statliga garantier för förstagångsköpare.
- Miljöpartiet, genom Amanda Palmstierna, föredrar riktade startlån framför generella lättnader, eftersom partiet anser att dagens regler driver upp priserna utan att hjälpa dem som behöver det mest.
- Kristdemokraterna, genom Larry Söder, ser de nya bolånereglerna som ett första steg och vill fortsätta se över hindren för unga att köpa bostad.
- Vänsterpartiet har inga egna förslag om bolån utan prioriterar byggande av hyresrätter med rimliga hyror och vill följa hushållens skuldsättning.
Var går skiljelinjen mellan höger och vänster i bostadspolitiken?
Alla riksdagspartier säger sig vilja ha snabbare planprocesser, lägre byggkostnader och fler vägar in på bostadsmarknaden. Konflikten handlar om verktygen. Regeringssidan vill ha färre regler, kortare överklagandetider och mer byggbar mark. Oppositionen vill att staten tar en större roll genom stöd och krediter.
| Fråga | Regeringssidan (M, KD, L, SD) | Oppositionen (S, V, MP, C) |
|---|---|---|
| Statligt stöd till byggande | M kritiska, vill förenkla regler i stället | S: investeringsstöd och byggkrediter. V: prioritera hyresrätter med rimliga hyror |
| Startlån till unga | L och SD vill ha modeller med garantier | C och MP vill ha riktade startlån |
| Hyressättning | L vill ha marknadshyror i nyproduktion | Behåll bruksvärdessystemet |
| Bolåneregler | Nöjda med 90 procent och slopat skärpt krav | S varnar för prisuppgång utan ökat byggande |
Den andra stora skiljelinjen gäller hyrorna. Liberalerna driver fortsatt marknadshyror, i första hand i nyproduktion, medan vänsterpartierna försvarar dagens bruksvärdessystem. Samtliga riksdagspartier har samtidigt medgett att hyresmarknaden inte fungerar som den ska, vilket gör frågan om hur den ska reformeras till en av de mer oförutsägbara efter valet.
Vad betyder valet för dig som ska köpa eller renovera?
För den som planerar att köpa bostad inom det närmaste året är det de redan beslutade bolånereglerna som spelar roll, inte vallöftena. Ett startlån eller en statlig garanti kräver utredning och lagstiftning och ligger sannolikt flera år bort oavsett regering. För den som äger och renoverar är det värt att följa vad som händer med <a href="/sa-fungerar-rot-och-rutavdraget-2026/">rot-avdraget</a>, som ändrats flera gånger de senaste åren och som olika partier vill justera åt olika håll.
För hyresgäster är den viktigaste frågan om bruksvärdessystemet består eller om marknadshyror införs i nyproduktion. Där är svaret mer beroende av vilka partier som hamnar i regering än i de flesta andra bostadsfrågor.
