Pensionsfrågan har seglat upp som en av valrörelsens tydligaste skiljelinjer. Oppositionen vill höja pensionerna genom högre avgifter in i systemet, regeringspartierna vill i första hand sänka skatten på pension och göra det mer lönsamt att jobba längre. Båda vägarna kostar pengar, och båda påverkar hur mycket som landar på kontot varje månad.

Hur mycket höjdes pensionen 2026?

Enligt Pensionsmyndigheten fick de flesta pensionärer mellan 110 och 900 kronor mer i månaden efter skatt vid årsskiftet 2025/2026. Inkomst- och tilläggspensionen höjdes med 1,9 procent, vilket motsvarar ungefär 159 till 401 kronor före skatt, medan garantipensionen räknades upp med 0,7 procent. Premiepensionen varierade från minus 1,8 till plus 5,3 procent beroende på fondval.

Höjningen följer av hur <a href="/prisbasbelopp-2026-vad-det-styr/">prisbasbeloppet</a> och inkomstindex utvecklas. Det partierna nu lovar handlar inte om den årliga uppräkningen, utan om själva konstruktionen: hur mycket som betalas in, hur det beskattas och hur grundskyddet ser ut för den som har arbetat lite eller inte alls.

Vad vill Socialdemokraterna göra med pensionen?

Socialdemokraterna går till val på att den samlade pensionen i snitt ska motsvara 70 procent av slutlönen. Vägen dit är en höjd pensionsavgift, alltså att en större del av lönen sätts av till pension. Partiet vill också införa en så kallad gas i systemet som höjer pensionerna när avkastningen är hög, komplettera livsinkomstprincipen så att antalet arbetade år väger tyngre, och se över grundskyddet för pensionärer med låg inkomst.

Partiet har också lyft en behovsprövad omställnings- och arbetarpension för dem som började jobba tidigt, och vill se över rätten till kortare arbetstid de sista åren före pension. Exakt hur mycket pensionsavgiften ska höjas har partiet inte preciserat i de besked som hittills presenterats.

Vad vill Moderaterna och de andra Tidöpartierna?

Moderaterna vill sänka skatten på pension som är intjänad genom arbete och ge en extra skattesänkning till den som fortsätter jobba efter pensionsåldern, enligt partiet upp till 1 000 kronor mer i månaden. Kristdemokraterna vill att pension ska beskattas på samma nivå som arbetsinkomst, förbättra bostadstillägget och höja inkomstgränserna för att fler ska kunna få det.

Sverigedemokraterna lovar sänkt skatt på både arbete och pension, halverad matmoms permanent och billigare tandvård, men har inte presenterat något nytt belopp för själva pensionen. Liberalerna vill återinföra avdragsrätten för privat pensionssparande med upp till 1 000 kronor i månaden och ta bort skillnaden i beskattning mellan lön och pension.

Vad vill Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet?

  • Vänsterpartiet vill att den allmänna pensionen ska ge omkring 65 procent av slutlönen för låg- och medelinkomsttagare, införa ett grundskydd som hindrar fattigdom bland pensionärer och göra det möjligt att gå tidigare för den som haft ett långt och fysiskt tungt arbetsliv.
  • Centerpartiet vill stärka tryggheten för dem med lägst pension, göra det enklare att jobba vidare efter pensionsåldern och bygga fler trygghetsboenden, med rätt att flytta till sådant boende för den som fyllt 85.
  • Miljöpartiet vill höja garantipensionen och bostadstillägget, jämna ut pensionerna till förmån för dem med lägst inkomst och införa billigare kollektivtrafik för pensionärer och unga.

Så skiljer sig partiernas pensionsförslag

PartiHuvudförslagVem gynnas mest
SHöjd pensionsavgift, mål 70 % av slutlönenLöntagare med många arbetsår
MSänkt skatt på pension, bonus för den som jobbar vidarePensionärer som fortsätter arbeta
SDSänkt skatt på pension, permanent låg matmomsAlla pensionärer, störst i kronor för höginkomsttagare
V65 % av slutlönen, starkare grundskyddLåg- och medelinkomsttagare
CTrygghet för lägsta pensionerna, fler trygghetsboendenÄldre med låg pension
KDLika skatt på pension och lön, högre bostadstilläggPensionärer med bostadstillägg
LAvdrag för privat pensionssparandeDen som kan spara själv
MPHöjd garantipension och bostadstilläggPensionärer med lägst inkomst

Den tydligaste konflikten går mellan dem som vill höja avgifterna in i systemet och dem som vill sänka skatten på det som betalas ut. Höjd pensionsavgift ger högre pension på sikt men lägre lön i dag, eller högre kostnad för arbetsgivaren. Sänkt skatt ger mer i plånboken direkt men gör inget åt nivån på själva pensionen. Ett argument som ofta förs fram mot ett kraftigt höjt grundskydd är att systemets grundprincip, att pensionen följer livsinkomsten, urholkas när skillnaden mellan den som jobbat länge och den som inte gjort det krymper. Socialdemokraterna har själva adresserat detta med ett uttalat mål om att behålla ett respektavstånd.

Vad kan du göra själv oavsett valresultat?

Oavsett vilka partier som bildar regering tar det flera år innan ändringar i pensionssystemet slår igenom, eftersom de flesta förslag kräver överenskommelser i Pensionsgruppen där sex partier ingår. Den som vill påverka sin egen pension kan se över tjänstepensionen, välja fonder i premiepensionen och spara privat. Ett <a href="/isk-skatt-2026-fribelopp/">investeringssparkonto</a> är sedan 2025 skattefritt upp till ett fribelopp, och ett <a href="/buffertsparande-hur-stor-buffert/">buffertsparande</a> minskar behovet av att ta ut pension i förtid.

Det viktigaste beskedet inför valet är kanske att inget parti föreslår att sänka pensionerna. Frågan är vem som ska betala för höjningen: löntagarna genom högre avgifter, staten genom lägre skatteintäkter eller pensionärerna själva genom att jobba längre.