Varje oktober riktas litteraturvärldens blickar mot Börshuset i Gamla stan, där Svenska Akademiens ständige sekreterare kliver ut genom den vita dörren och läser upp ett namn. Bakom det ögonblicket ligger en process som pågått i nästan ett år — och en av kulturvärldens strängaste sekretesser.

Vem får nominera — och vem väljer?

Nomineringsrätten är begränsad: bland dem som får föreslå kandidater finns ledamöter av Svenska Akademien och motsvarande utländska akademier, professorer i litterära ämnen, tidigare litteraturpristagare och ordförande i nationella författarförbund. Att nominera sig själv är verkningslöst. Förslagen ska vara inne senast den 31 januari, och arbetet leds därefter av Akademiens Nobelkommitté, som gallrar bruttolistan — ofta ett par hundra namn — i flera steg: till en längre lista under våren och till en slutlista på i regel fem kandidater före sommaren. Sommaren ägnar ledamöterna åt att läsa kandidaternas verk, hösten åt diskussion, och pristagaren utses genom omröstning i Akademien, där mer än hälften av rösterna krävs.

Varför är allt så hemligt?

Nomineringar, diskussioner och omröstningar omfattas av 50 års sekretess — först därefter öppnas arkiven, vilket är skälet till att litteraturhistoriker i efterhand kunnat kartlägga hur länge författare som till slut fick priset stått på listorna, och vilka berömda namn som aldrig fick det. Sekretessen ska skydda både kandidater och ledamöter från påtryckningar och spekulation; att spelbolagens odds ändå år efter år gör kvalificerade gissningar hör till folknöjet kring priset.

Vad händer när pristagaren utsetts?

  • Tillkännagivandet sker en torsdag i oktober, i anslutning till de övriga Nobelprisens vecka, och inleds med det berömda telefonsamtal som når pristagaren minuterna före offentliggörandet.
  • Motiveringen är en enda mening — prismotiveringarna har blivit en egen litterär genre i sin komprimerade högtidlighet.
  • Den 10 december, årsdagen av Alfred Nobels död, överlämnas priset vid ceremonin i Stockholms konserthus: medalj och diplom ur kungens hand, följt av banketten i Stadshusets Blå hallen.
  • Pristagaren håller därtill sin Nobelföreläsning i Stockholm — för författare ofta ett litterärt verk i egen rätt.
  • Prissumman, som fastställs av Nobelstiftelsen och har legat på uppemot ett tiotal miljoner kronor, delas till skillnad från de vetenskapliga prisen sällan — litteraturpriset går nästan alltid till en enda person.

Vad betyder i idealisk riktning?

Nobels testamente från 1895 anger att litteraturpriset ska gå till den som producerat det utmärktaste i idealisk riktning — en formulering vars tolkning präglat prisets hela historia. Tidiga akademier läste den som krav på upphöjd idealism, senare epoker har betonat litterär förnyelse, integritet och humanism. Förskjutningarna syns i pristagarlistan: från tidens etablerade namn till modernister, berättare från alla världsdelar och även gränsöverskridande val — som när priset gått till sångtextförfattande och till vittneslitteratur. Diskussionen om vad priset ska belöna är i den meningen inte ett problem för priset utan en del av dess funktion: varje oktober tvingas världen till ett samtal om vad stor litteratur är.

Har svenskar fått priset?

Ja — bland svenska pristagare finns Selma Lagerlöf, som 1909 blev den första svenska och den första kvinnliga litteraturpristagaren, Verner von Heidenstam, Pär Lagerkvist, nobelparet Eyvind Johnson och Harry Martinson som delade priset 1974, samt Tomas Tranströmer 2011 — den senaste svenska pristagaren och en av världens mest översatta poeter. Att Akademien belönar landsmän har historiskt varit omdiskuterat, vilket bidragit till återhållsamheten: Tranströmer fick vänta i decennier trots att han årligen hörde till förhandsfavoriterna.